Valpnyheter

Vi har gjort ultraljud idag. Att hon var dräktig var ju ingen nyhet men det är alltid kul att se de  små hjärtana slå och se hur de sprattlar! Ni som har  följt bloggen tidigare vet att man inte kan uttala sig om hur många valpar det är, det får ni försöka räkna senare på ultraljudsbilden. Man kan uppskatta antalet till liten, mittimellan eller stor kull. Idag gissar vi på stor kull.....på bilden syns faktiskt 4 st samtidigt! Att tikarna  fortfarande kan resorbera tänker vi inte på just nu! Utan nu gläds vi åt Niva, Niska, Nosa, Nilsson, Nimbus eller vad de skall heta.

Lycka mfl.

Lycka är nu 4 veckor gången i sin dräktighet. För första gången har jag varit tvugnen att krypa till korset och byta mat till en dräktig tik. Lycka har mått så illa på mornarna  att hon överhuvudtaget inte velat äta, vilket har i hållt i sig i lite väl många dagar. Nu har hon dock kommit över detta eller så kanske det bara är nyhetens behag med nytt foder.
Debranzebran har däremot varit jättglad över att Lycka matvägrat. På mindre än en sekund har hon slukat Lyckas portion. Eftersom matte dessutom varit sjuk  och träningsdosen har varit minimal så påminner Debban just nu om en grå köttbulle!! Min vackra hund! Bantning har påbörjats!

Livmodern är nu  på Lycka markant förstorad och embyona är mellan 17-27 cm. De är lätta att känna när man klämmer på livmodern.
Här kommer nu ialla fall veckans mått:
Start ?                   ?
Vecka I          vikt 30 kg.                             Midja  58 cm
Vecka II         vikt 30,3                                Midja 62 cm
Vecka III         vikt 30,1 (utan frukost)      Midja  63 cm.
Vecka IV       31 kg                                     Midja 65 cm.

Eftersom det inte bara är jag som är sjuk utan även barnen mellan varven så blev det ingen vägning idag. Återkommer i morgon med detta.
Värt att veta att under de första veckorna ökar inte  tiken nåt nämnvärt i vikt. Fostren utvecklar mer än 75 % av sin vikt mellan sjätte och åttonde dräktighetsveckan. Det innebär att den sista tredjedelen av dräktigheten är då tiken ökar i vikt.
I veckan är det ialla fall dags för ultraljud! Superskoj! Vilken dag det blir har jag inte bestämt ännu. Beror lite på när alla barnen är friska och hur mycket vi har att göra på jobbet. Återkommer någon gång under veckan med ultraljudsinfo......

...over and out......

KM

Idag är det precis 3 veckor sedan Lycka var och hälsade på Dikko i Årskogen. I morse när jag gav dom mat så såg hon så där olycklig ut som bara en dräkig tik kan göra. Hon ville inte äta utan såg mest illamående ut. Den som blev glad över det beslutet blev Debban, som på mindre än 0,2 sekunder försåg sig med ytterligare  portion mat.....

Att tikarna matvägrar eller i alla fall äter med sämre aptit just vid implantationen är bland det första tecknet på att tiken faktiskt är dräktig.
Fram till 3 veckors ålder så flyter fostren fritt i livmodern för att just vid 3 veckor växa fast i livmoderslemhinnan. Detta kan hos vissa tikar utlösa några dagar av illamående. Att Lycka är dräktig har det ju inte rått några större tvivel om under en längre tid. Få tikar är väl så gravida som hon.....men det känns alltid ändå skönt att få bekräftelsen.

Igår fällde jag ut mina magiska fingrar och kämde lite på livmodern också. Har ju så svårt att låta bli.... Det bör dock understrykas att det är inget man håller på med om man inte vet vad man gör! Vid tre veckors ålder kan man känna fosteblåsorna som små bönor på rad! Blåsorna fanns på plats så nu looovar jag att inte klämma mera!

Istället så piggar jag upp er med dagens mått och vikter.
Start ?                   ?
Vecka I      vikt 30 kg.                         Midja  58 cm
Vecka II    vikt 30,3                             Midja 62 cm
Vecka III   vikt 30,1 (utan frukost)    Midja  63 cm.

Det som händer härnäst är att vi skall ultraljuda Lycka, skall fundera lite när det kan vara lämpligt. Man kan se fostren från 21 dygn men det är alltid skojjigare att vänta tills de har blivit större och rörligare.

....over and out...

KM

Några mil blev det genom Sverige minsann.....nu är vi välhemkomna och installerade i vardagen igen.
Resan upp gick bra, säger jag som alltid sover när  vi åker någonstans....
Vi installerade oss mitt i slalombacken i järvsö.Underbart! Barnen och mannen åkte skidor medans jag passade på att relaxa, läsa en bra bok, promenera och ha det gott. Träna med Carina och Frost och Katarina och Kayan hanns oxå med. Urskoj! Som extra grädde på moset så var vi och gästade hos katarina och badade vedeldad tunna och åt extremt god mat. Trevlig sällskap och god dryck gjorde inte saken sämre. Katarinas goda granne Ann-Britt stod till tjänst med husrum oxå! Ett stort tack till er båda, vi uppskattade det mycket.

Debra i fjällen

Förutom allt detta så hann vi med att para Lycka och Dikko oxå. Tänk om det alltid gick så bra och enkelt. Ut med Lycka ur bilen, leka i max 5 minuter och sen var det klart! Progesteron proverna visade att vi lyckats träffa precis rätt gjorde inte saken sämre. Två parningar hann vi med oxå för att vara på säkra sidan....
Nu är det bara att vänta och se tiden an.
Som en liten repetition så kan jag meddela att än så länge flyter äggen fritt i livmodern och växer inte fast i livmoderslemhinnan förrän ca 3 veckor efter ägglossningen.
Man brukar inte märka nåt på tikarna förrän vid den tidpunkten, den sk implantationen. Min erfarenhet är att de flesta tikar är som vanligt fram till dess och sen finns de vissa undantag...visssa tikar blir "gravida" direkt efter parningen. Något speciellt i blicken och med en visst ändrat beteende. Lycka tillhör absolut de sistnämda. Hon definitivt annorlunda. Lugn och fin och med något trolskt i blicken....


Här sitter flickorna i slalombacken och njuter.
Här kommer nu Lyckas mått, eftersom vi var på skidsemester så har vi inga startuppgifter utan börjar på vecka 1.

Vecka 1 vikt 30,5 midja 58 cm

Återkommer på söndag......


.....over and out...
KM

Mörka Molly hamnade hos Andreas och Anna Sjunnesson ute på Tjörn.
Andreas är en av drivkrafterna ute på Tjörns Brukshundsklubb där han är involverad i det mesta. Andreas har haft ett flertal hundar av olika raser bla tollare, kelpisar och labrador. Andreas är mycket intresserad av mentalitet och återfinns som MH beskrivare. Andreas och Molly kommer vi nog att få se ute på tävlingsbanorna, dessutom har vi förhoppningar om att hon skall föra rapportarblodet vidare.


Mack har flyttat till Kathe och Lars-Ivar Johnsson i Roslagen. En familj med mycket stor hundvana. Kathe tävlar för närvarande sin SBCH Barvatorps Etzy, hittills har de fått ihop 4 cert i spåret. Lars-Ivar har tävlat SBCH Puckings Joker som hade 15 cert och SBCH Puckings Uthie som fick ihop 8 cert (reservation för felräkning...)
Vi tror nog att vi får se Kathe och mack på tävlingsbanorna framöver;)


Myra hamnade i Lerum hos Stefan Edwardsson. Stefan har ett gediget hundförflutet. Så gediget att det inte gick att finna detaljer på SKK:s hunddata. Stefan har i allafall tävlat SM med sin Tornerhjelmens Nanto.  Stefan har även haft en schäfer som hette Tibblins Asco. Därefter har haft 2 st rottisar från Fandangos, närmare bestämt Tekla och Zipper.  Stefan är bruksprovsdomare och MH beskrivare och är en ofta anlitad instrukör på läger och träffar. Vi anar att Stefan har tävlingsplaner för sin lilla Myra. Vi håller tummarna också då vi har förhoppningar att Myra skall hjälpa till med att ta fram nästa generation av rapportarhundar.

Morra har flyttat till Nina och Tomas Johansson i Nyköping. Nina och Tomas är inte några blåbär  heller precis i  hundsammanhang. De är domare bägge två och har varit mycket aktiva på tävlingsbanorna. Tidigare har de tävlat i sök, spår och rapport med Svedens Bico som hade 12 cert i sök och med Silverpilens Oja som hade 2 cert i spår. 6 cert i rapport och 4 cert i sök. Här är det troligt att jag räknat fel på antalet cert, det är antagligen ännu fler....
Förutom allt detta så har de hunnit med 2 SM i rapport oxå. Vi tror på en tävlingskarriär för Morra också!


Miller flyttade långt upp i norr till David Lundgren. (bild kommer) . David har hållt igång på tävlingsbanorna oxå med sin Molaggens Isto, ekipaget har 7 cert och fungerar även som efterökshund. David har oxå tävlat med sin Stocksaras Bianca, de blev uppflyttade till hkl. När David inte tränar sina egna hundar så dömer han andras på bruksprov eller beskriver deras mentalitet på MH banorna. Får han en stund över (vilket han faktiskt får)så hjälper han mig med arbetet i Hälsokommittén inom Svenska Schäferhundklubben.
David har tänkt tävla med sin Miller vilket vi är glada för.

Malte har flytttat till Årjäng och Tor Tennius (bild kommer). Tor har haft 3 schäfrar tidigare Memorix ´Love som hade 3 cert i spår, Lillebys Tarras som oxå hade 3 cert i spår och slutligen Le Exas Iza som jag tror hade 3 cert också och dessutom tävlade SM i spår. Tor har för avsikt att tävla med Malte.



Sandra Bergsten i Stockholm fick vår lilla Myra eller Mini som hon heter på riktigt. Sandra har sedan tidigare en blandras som heter Sacha som hon tävlat lydnad med. Med Mini skall hon ge sig ut och tävla bruks med och det är vi glada för.

Jag har säkert missat en del av ert tidigare hundliv, men även om jag gjort det så är det ett mycket kunnigt gäng med valpköpare som våra M hundar hamnat hos. Det är vi mycket stolta och glada över. Vi vill hälsa er allihopa välkomna till rapportargänget och ser fram emot många trevliga år ihop. Lycka till med era hundar och tack för att ni ville ha en rapportare!

KM och KP