Livet går vidare....

En liten kryptisk rubrik kan tyckas, men så är livet som uppfödare. Valpar föds, man hjälper dom till världen, hör deras första andetag. Följer deras första stapplande steg, gläds med valpköparna när dom hämtar sina efterlängtade valpar.
Man är stolt när dom presterar på tävlingsbanorna, stolt när hundarna presterar bra mentala tester. Ännu stoltare när hundarna fungerar i tjänstehundssammanhang. Stolt när andra uppfödare använder ens hanar. Stolt när dom fungerar som älskade familjemedlemmar. Glädjestunderna är berikande och man tänker gärna på dessa stunder. Men det finns en baksida också. Den mörka och tråkiga sidan.

Det är när ens uppfödda hundar efter ett långt och glädjefullt liv skall sluta sina dagar, genom mitt yrke så ser jag ljuset slockna i deras ögon på ålderns höst. De får ett värdigt avslut ihop med sina människor. Vi minns deras liv med värme. Frid över er alla.

Om möjligt ännu värre är när de små rycks bort för tidigt. Mångfödande djur har en hög dödsprocent i späd ålder. Det uppstår fel hos individer redan i fosterstadiet, så är det både hos människor och djur. Allt är inte behandlingsbart eller det skulle åsamka individen för stort lidande. Då har vi ett alternativ för våra djur. Vi kan bespara dom deras lidande, vilket skall ses som en förmån.

Senast i raden var en av Lyccas valpar som vi fick ta bort efter  12 dagar. Ett snabbt försämrat hälsoläge som inte gick att vända. Mycket tråkigt är det, men bäst för den lilla valpen. Tråkigt för KM då det var min favorit.

Men livet går vidare, imorgon skall Y kullen synas för första gången. Det är dags för röntgen!
Således också dags att utlysa tävlingen.
Fråga nr 1.
Hur många levande valpar får MM?
Hur blir könsfördelningen?
Vilken dag föds dom?

Färgen skippar vi......alla grå tror KM:)

........................over and out..........................

Vi får inte glömma Z kullen...

Idessa dagar då X kullen sett dagens ljus så får vi inte förglömma Z kullen. Molly växer med en rasande hastighet.
På Mollys egens sidan kan man följa hennes dräktighet och leverne.
Uppdatering har skett om Mollys tillväxthastighet:

Veckans midjemått!

Midjemått vecka 1: 55 cm
Midjemått vecka 2: 55 cm
Midjemått vecka 3: 56,5 cm
Midjemått vecka 4: 58 cm
Midjemått vecka 4: 63,5 cm

Här går det undan i svängarna. Kul med en Z kull. Om Km har rätt i sina misstankar så är Hast homosygot grå, dvs han har dubbeluppsättning för grå färg. Grått är dominant så den som är lite genetiskt bevandrad kan då räkna ut att  alla valpar bli grå. Homozygot grå hundar brukar inte heller lämna några långhår, förvisso är vår uppfödning berikad med väldigt få långhår. Nu skall de ju få gå i egna klasser på utställning så småningom. Detta kommer att bli lite komplicerat då man får försöka lista ut hårlaget innan leverans, vilket inte är det lättaste att klassificera långhår.

Hur som helst. Z kullen är på tillväxt:)Nu är Molly halvvägsgången och roade mig med att se vad ett foderföretag som gjort " lathundar för breeders" skriver om den aktuella tidsperioden:

De ofödda valparna

Från och med dag 35 övergår embryona till fosterstadiet. Ögonlocken har bildats, öronen har formats, tårna har skilt sig från varandra och alla organ har börjat utvecklas.

Vecka 6: vändpunkten

Från och med dag 35 går det snabbare! Nu går tiken in i den sista tredjedelen av dräktigheten.
Fostren utvecklas snabbt, deras skelett, som först består av brosk, mineraliseras och blir hårda och valparna ökar i vikt.
Hela tre fjärdedelar av tillväxten i magen sker denna sista tredjedel av dräktigheten.

Tikens näringsbehov ökar
Från den sjätte dräktighetsveckan ökar tikens energi-, mineral- och proteinbehov avsevärt för att tillgodose valparnas snabba tillväxt och förbereda inför digivning.
Samtidigt minskar hennes aptit och matsmältningsförmåga, bland annat på grund av att livmodern tar mer plats.
Därför behöver hon en välbalanserad kost med högt näringsvärde och stort energiinnehåll.

Närings och energibehovet från och med vecka 6 = + 10 % per vecka

Från dag 42 behöver din tik en annan kost. Hur kan du ge henne detta?

Ändringen i kosten måste ske gradvis under en veckas tid för att tiken inte ska få problem med matsmältningen. Börja med att blanda den nya maten med hennes vanliga foder och öka andelen ny mat varje dag. Dag tre kan du blanda lika stora delar nytt och gammalt foder och därefter minska andelen gammalt foder så att tiken endast äter av det nya fodret efter en vecka. Dag 42 har tiken helt övergått till nytt foder.

Vet du
att

I slutet av dräktigheten är, tikens maximala viktuppgång =
+ 30 % av idealvikten för små eller mellanstora tikar
+ 25 % av idealvikten för stora och mycket stora tikar

De ofödda valparna ...

Klorna syns runt dag 40, därefter bildas pälsen och skelettet förbenas.

Under denna period lägger valparna på sig 75% av födelsevikten.

Så skriver en större foderfirma om tillväxt och dräktighet. I mina tidigare inlägg har jag skrivit mycket om fosterutveckling.
Det är extremt spännande att veta vad som händer på insidan. Tänk att min underbara Debra har blivit mormor idag igen och snart farmor för andra gången:) Tiden går fort!

.......................KM...............


En breeders vedermödor......


 Rapport's Lycca
SSPCH SBCH Årets Spårhund 2010. SM 4:a i spårhundsgruppen 2010.


Att vara breeder är inte alltid en dans på rosor, uppfödargärningen är full av både ups and downs. I vanlig ordning så brukar både onda och goda saker komma 3 och 3;)
Dagens tema är storlek på kullar. Genomsnitt på schäfer ligger på ca 5,8 st. Ibland går någon tik tom eller får en enstaka valp, raskt dalar snittet. Oftast får man frodiga kullar som med mycket god marginal överstiger rasgenomsnittet.

I vintras fick Lycca 1 valp, hon resorberade resten till vår stora sorg. strax därpå fick Myra 3 valpar varav 2 uppnådde ålder för leverans. 
Lycca parades om då det verkligen är en supertik! Ultaljudet visade en mycket liten kull......ni som läst mina bloggar tidigare vet att man inte kan fastställa antalet valpar via ultraljud. Men man kan bilda sig en uppfattning. Liten, mittemellan, eller stor kull.  Här var det klart att det var en liten kull. Alla onda ting är 3.....

Jag och Kristina, Lyccas matte sörjde så klart :(
Men saker och ting förändas.....rapporter från Kristina  tydde dock på att antingen skulle Lycca hamna i Guinness rekordbok för rekordstor valp, eller så fanns det fler att vänta.
Jag träffade Lycca för 2 veckor sedan och att det fanns några  fler valpar  än vad ultaljudet visdae rådde det inga tvivel om.
Idag var det dags för röntgen, synnerligen spännande.

När Kristina ringde och berättade antalet fick jag sätta mig en liten stund.......det trodde jag aldrig! Kennelmor hade total fel när det gällde min gissning! Idag är vi supernöjda och firar med päron konjak! Valpar i massor väntas inom kort!

För att bättra på valpkvoten så verkar Mörka Molly vara fullproppad med valpar också! Superkul! 2 mycket spännande kombinationer på ingång. För första gången på många år så kanske vi kan beta av valpintressent kön och kunna erbjuda nytillkomna intressenter en  bruksschäfer.

Slutligen, vad har vi på kennel Rapport´s för  kullgenomsnitt då??? Jag har som jämförelse en annan brukskennel i området som hållt på betydligt längre än vad jag gjort. Håller man på med uppfödning under en längre period så brukar man landa in i närheten av rasgenomsnittet, vilket tabellen visar.

Kennel

Kullar

Valpar

Kullstorlek

Annan brukskennel

169

926

5,48

Rapport's

21

128

6,10


Som det ser ut idagsläget så bättrar vi på kullstorleken ytterligare inom kort:)

.......................over and out......................
KM

Nu rör det på sig!

I helgen så var det dags för MH för S kullen och Rolig som löpte när kullsyskonen gick. Hundarna skötte sig fint i banan.
Jag passade också på att klämma lite på Y kullen. Man kan redan nu se att Molly är dräktig. Kul kul!
Valpar fanns det också, ett gäng fanns på plats.
Andreas och Anna har varit flitiga och mätt Mollys midja, här kommer resultatet:
Midjemått vecka 1: 55 cm
Midjemått vecka 2: 55 cm
Midjemått vecka 3: 56,5 cm

Nu planerar vi för ultraljud på Molly och Lycca skall in för röntgen i början av veckan! Spännande.
Förra veckan lade Lycca ut 4 cm runt midjan, vilket lovar gott.
Eftersom det nu drar ihop sig så får vi utlysa tävlingen!

1. Hur många valpar får Lycca?
2.När föds dom?
Utslagsfråga. Hur blir könsfördelningen?

I övrigt har Rapportarna varit ute på tävlingsbanorna. I helgen har Frost och Lego varit ute på banorna och fått sig varsitt cert! Grattis till er och till alla andra som är ute och tävlar.

...........................over and out.....................

KM

What´s up?

Under en liten period har vi tagit det lite lungt  i Bönabo. Nåja lungt och lungt..... V kullen har flyttat hemifrån. Väl efterlängtade av sina nya människor. Bilder kommer så fort jag får ut bilderna ur mobilen. Sonen får nog hjälpa mig....

I övrigt så har vi hunnit med ett spårcamp som innehöll både internationellt och nationella spår.  KP och Spårdoktorn Lars- Ivar höll i träningarna. Lyckat blev det med extra bonus för underbart väder!
Kennelmor flängde fram och tillbaks och tillverkade samtidigt Y kullen under dessa dagar. Parning mellan Molly och Hast stod på agendan, och det klarades av i dagarna 4. Nu rackarns skall det väl bli valpar till alla som väntar tappert;)
Det är ju förvisso ett angenämt problem att inte ha hundar så det räcker till, och vi gör vårt bästa för att öka produktionstakten;)
Nya spännande kombinationer planeras inför hösten. Som det ser ut så paras det ytterligare 2 tikar innan året är slut, eventuellt får vi fylla på med en tredje, där leveransen blir vid årsskiftet. Nåja, den som lever så se.

Just nu så tränar vi på med våra egna hundar, väntar på dräktighetstecken från Molly. Lycca är konstaterad dräktig genom ultraljud men det är dessvärre ingen stor kull denna gången heller. Trist trist, men vi får se vid röntgen hur många de är.


Debban spårar.

Qlura apporterar över A hinder.

KM

Ut med det gamla och in med det nya året!

Så här dags så skall man skriva sin nyårskrönika över det år som förflutit.
2010 har några förskrämda timmar kvar, och i väntan på att KP kommer hem från arbetet så får jag försöka sammafatta vad som hände under 2010.

Min målsättning är att försöka se tillbaks på året som gick och förhoppningsvis inte glömma alltför mycket. Många uppflyttningar har det blivit för rapportarekipagen att nämna alla skulle göra det här inlägget ännu längre än vad det redan är! Några hundar har också bestått utbildningar till olika typer av specialsöks hundar. Vill bara kort och koncist säga
Tack till er alla som lägger ner ett sånt fantastiskt arbete på era rapportarhundar.

Nu över till 2010!

Rapport´s Trassla och Tyko ( ej rapportare)

Året startade hektiskt, är någon förvånad??
Målning, fixande och trixande i Veterinär Värkstan. Inskaffande av grejjor som hör till en veterinärmottagning. Marknadsföring mm. Januari rusade förbi, mellan penseldragen pysslade vi med Surprice kullen som  var extremt gulliga. Vår första kull med Rapportarhundar både som mor och far. Vad månde bliva!
I slutet av januari passsade vi på att vila upp oss med en skidresa till Branäs. Kennelmor körde hundspann och kennelfar och kennelbarnen åkte skidor och gjorde livsfarliga hopp i backarna. Kennelmor höll för ögonen mest...

Väl hemkommen så drog det igång igen. Hundkonsult i Väst( dvs mitt nystartade företag) anordnade ett seminarium med Leg Sjukgymnast Kjerstin Pettersson från SLU. Vi fick lära oss massor om hur vi genom planerad och riktad träning kan underhålla och förhoppningsvis minska skaderisken på våra aktiva tävlingshundar.
Janet Brandin från Hill´s var också på plats och föreläste om kostens betydelse för maxpresterande hundar. Super intressant dag. Det var fullspikat i lokalen kan jag meddela.


I februari så arbetade jag och sen arbetade jag lite till. Veterinär Värkstan  hade sin officiella invigning men vi hade varit tvugna att tjuvstarta lite då ryktet gick på bygden om att jag och Anki hade startat i egen regi. Underbara fantastiska djurägare som letar upp oss och vill ha oss som behandlande team för sina djur.

I februari var jag till Stockholm och hade kurs på en brukshundsklubb för tävlingsförare. Kallt som skam, trots superlyxigt ridhus Men vad gör det när man har så engagerade och intresserade deltagare.  Flängde också runt och konsultade på närbelägna djurkliniker som ville ha mina tjänster. Jättekul är det att vara på olika ställen, träfffa nya männsikor och djurägare.

I slutet av februari hann jag med att åka till Stockholm en gång till för att föreläsa för en hundorganisation, passade naturligtvis på att träna med  Stockholms Klanen inom kennel Rapport´s.

Mars gick iarbetets tecken. Lite annat hann vi med också. Planering av vår T kull samt MH för O kullen och lite eftersläpare från N kullen. De skötte sig med den äran, full fart i banan och många goda egenskaper visades upp.
I O kullen vill jag här passa på att omnämna Opus, som tillsammans med sin förare BG Carlsson, numer arbetar som specialsök hund polis. Opus är utbildad och godkänd brandhärdshund samt spermasökande hund. Kämpa på Opus du gör ett oerhört bra arbete och vi är såååååå stolta över er och ert arbete!

Rapport´s Opus i spermasök

I början av april så hade vi korning av vår K kull. Mycket rejäla hundar ( som det brukar heta), kennelmor var mycket nöjd med det hon sett. Efter korningen så lastade jag in Lycka i bilen för en riksomfattande turne.
Görteborg- Stockholm- Dalarna-Stockholm-Kalix-Stockholm-Göteborg hann jag med under några dagars tid. Lycka parades med Mike Weinbergblick, och plötsligt gick vi i väntans tider igen.
Vi hann också med att kora L kullen. En jämn och bra kull med utsökta egenskaper. L kullen tävlar högt och lågt  och resultaten har inte låtit vänta på sig. Redan 4 elithundar och Lycca är SBCH SSPCH!

Rapport´s Lego

I maj månad så blev det äntligen vår och varmt igen. Piggade upp mig med att åka till Kristianstad och ha kurs för brukstävlande. Det är bara sååååå roligt att åka ut i landet och ha kurser. Sen gjorde det ju inte sämre att jag kunde bo hos Gullan och hennes familj och äta supergod mat!
Maj rasslade undan med arbete i olika former, kurser, problemhundskonsultationer, arbete som numer legitimerad djursjukskötare.  Min yrkeskategori har numer legitimation om man har högskoleutblidning eller läser in kompetensen.

I mitten av maj hade vi The Cennel Camp med Oscarsutdelning.  Asskoj som vanligt, det tränades intensivt i skogarna runt Mullsjö. Vilka flitiga och trevliga valpköpare vi har!!
I slutet av maj hade vi Mh för P kullen och Sally The Whippet Dog fick hänga med. P kullen skötte sig utmärkt och det var väl ingen förvånad över. Men att Sally skulle hålla ihop så pass i banan var nog mer överraskande. Sally The Super Whippet!

I början av juni föddes vår T kull. 9 valpar blev det kvar i slutänden. Så hela den månaden pysslade vi om de små liven.
 Första helgen i juli var vi och hejjade på Kristina/ Lycca, Rosmarie/ Extra, Görre/ Elektra och Ingrid/ Häxa på SSM i Romelanda.
De skötte sig med den äran så klart. Nån pinne bort och nåt stök här och där gjorde att de inte hamnade på pallplats men Kristina/ Lycca var snubblande nära!

Efter att ha varit på språng och arbetat hela sommaren så var det dags för en liten minisemester. Kennelfamiljen drog till norska fjällen för lite återhämtning.
Kennelbarnen åkte Down Hill på cykel, kennelmor höll för ögonen igen. Vandring upp till höga alptoppar ägnade sig KP och KM åt. Supernice.

KM och KP
Sen var det dags för Bruks SM i Edsbyn. Kristina och Lycca var kvalificerade efter ett fantastiskt tävlingsår. Certen har haglat in så till och med KM har svårt att hålla räkningen.
Kristina och Lycca låg i ledning efter dag 1 i Edsbyn. Kennelmor fick vara hemma och  arbeta och tugga på naglarna. Tack vare mina fantastiska valpköpare så hade jag direktrapportering från SM:et. Vilken rysare! Lite försmädliga missar på lydnaden, man skall inte förglömma att Lycca fortfarande är ung och under utveckling, hamnade ekipaget på en 4:e plats!!!!!!!!!!!!!!!!
Supergrattis till er. Är vi stolta eller??

Kristina och Rapport´s Lycca


I september rullade det på med träning, HD röntgen och allt det vardagliga som sker. Lycca började löpa och vi ställde färden mot Bruksmarkens Monark. Extra kul var det så klart att hälsa på Rosselini som numer har samma husse som Bruksmarkens Monark och skall bli TJH PH när han blir stor.   Lycka till Ross med din framfart att hålla bovarna på mattan.

En skyddshelg med Danne Pöhner och Tomas Karlsson klämde vi in under september. Hundarna högg hejvilt i skyddsärmar och bitkuddar. Mycket lovande material sa intsruktörerna nöjt, kul att vi fått igång ekipage även inom denna gren av bruksarbetet.

Q kullen fick bekänna färg på MH banan också. Qlura from Hell ( dvs min egen framtida tävlingshund) med syskon skötte sig asbra i banan. Sen att Q kullen radar upp en glimrande HD ED statistik och även allmän hälsa gör ju inte saken sämre. Qlura kommer förhoppningsvis att få dra sitt strå till stacken med att producera framtida rapportare.


Qlura from Hell ;)

I oktober lyckades jag få en helg över och pilade iväg till Stockholm  för att kurs för tävlingsförare igen. Under hösten flyttade Baxter in hos oss också. Baxter är hanhund som skall meriteras. En riktigt kul hund att arbeta med. Kennelmor som älskar att arbeta är mer än nöjd med att kunna ha hundträning som en del av sitt arbete!

Under hösten rullade det på med kurser, arbete, träning och ännu mer träning. Baxter och Lycka hann vara ute och klara av sitt BH prov, men sen kom vintern och satte käppar i hjulet för mina planerade tävlingar med Baxter.
Qluras utbildning går stabilt framåt och till våren skall vi ut. En extremt rolig hund att jobba med och vi har våra målsättningar klara.

I början av december föddes vår U kull. En enda liten Underbart Underverk kom till världen. Lycca hade resorberat Unnis syskon, till vår ( och mångas) sorg. Lycca kommer att paras om på nästa löp så det blir lite mer Lyccopiller ute i världen till mångas förtjusning.


Det gjorde att vi fick sätta oss ned och göra en snabb omplanering inför 2011. Vi har funderat och qlurat, tänkt en gång till och gör nu en omplanering i vårt avelsupplägg. Förhoppningsvis på 2011 års första dag blir det klart......
fortsättning följer......


Rapport´s Laser

Vår alldeles fantastiska katt Mirr-Jam fick sluta sina dagar till vår stora sorg.
I årets sista dagar flyttade Katt-La in hos oss. En förtjusande svart smoke katt flicka som natuligtvis fick kennelmor att börja studera genetik avseende kattfärger på allvar. Kanske kanske blir det kattungar under 2011.

Vad har vi slutligen för förväntningar inför 2011?

Kennelmor har ett mål. Arbeta mindre!
Ägna mig mer åt egen träning av Qlura och mina egna hundar. Kurser, seminarier, läger står högt på önskelistan.
Kennelfars mål är så här långt inte kända, han får väl som vanligt försöka hejda kennelmors framfart:)


Vår gemensamma målsättning är såklart att få fram några riktigt riktigt fina kullar under året. Att anordna träningshelger för våra valpköpare. Det känns också som att det är dags för något intressant seminarium snart också.

Slutligen vill vi önska alla, om någon orkat ta sig igenom min årskrönika. Den blev låååång, men så är det när året har varit händelserikt och spännande.

Ett riktigt Gott Nytt och framgångsrikt År!

....................over and out.....................

KM

Kennel Rapport´s proudly presents.......

Marhöjs Cri "Quri"



Här kommer på begäran en liten uppdatering om Quri.

En dag när jag som vanligt var runt och kikade på Mh resultat så fann jag en hanhund från marhöjs som gjort ett fantastiskt MH. När jag surfade vidare så upptäckte jag att systern var till salu. För ett stamtavle freak som jag så vaknade intresset till. Quri har en för mig mycket intressant stamtavla.
Bäst att smida medans järnet är varmt......några samtal ringdes och någon dag senare var jag och Gullan på väg mot Karlsborg.
Quri föll oss i smaken och raskt hade vi packat in henne i bilen och styrde vår färd hemåt. Quri bodde en månad hos Gullan, sen blev Gullan överhopad av arbete. För att avlasta Gullan så sändes Quri på spårinternat till "Spårdoktorn" Lars-Ivar Johnsson.
Lars-Ivar och Quri trivdes mycket bra ihop, så nu får Quri stanna hos Lars-Ivar, Kathe och Mack för gott.

Quri är en mycket liten tik med oerhört fina föremålsbitar. Hon är klar i huvudet och mycket samarbetsvillig.
Jag är övertygad om att vi kommer att få se mycket av  henne och Lars-Ivar  i framtiden:)
Vi ser med spänning fram emot att kunna använda Quri i avel i framtiden.

Tack Lars-Ivar för att du tar så extremt väl hand om Quri!


" Det är bra med svarta hundar för dom syns i snön"

Bevingat ordspråk av kennelmor......skrattade gott åt detta på en av Görres årskavalkader på The Cennel Camp med Oscarsutdelning.

Tänk vad mycket klokt man säger ibland. Numer får jag ta tillbaks detta. Här hemma i Bönabo har vi fått masssssssssssor av snö. Qlura, Ella och Sally The Whippet dog fick som vanligt en gemensam promenad. Sally i sitt tidigare dopingklassade BackOnTrack täcke.

Har ni någonsin sett en Whippet iklädd täcke få ett totalt springryck i lössnö?? Att kennelmor inte dog på stört.
 Det ser ut som ett jätteföremål i typ mega "lilla jakten" som viner runt i snön. Vad tror ni Qlura gjorde???

Mailsvar kan inlämnas fram till den 29 januari.

Min uppfattning är om inte den hunden går på lilla jakten på MH:t så får vi nog fundera över testsituationen.

Till och med mor Ella fick spelet och kutade loss i snön, glatt lekandes med både Whippet och Qlura The Ugly German Shepherd.
Under en period så var Ella mer vit än svart. Hade jag inte vetat i villen snöhög hon låg så hade jag inte hittat igen henne i snön.

Resten av dagen såg vi inte till de tre hundarna. Facit till vad de gjorde följer........:

Sally The Whippet Dog borrade ned sig under dubbla duntäcken då hon kände sig lite kall.
Qlura The Ugly German Shepherd sov gott. För första gången i hennes liv fick hon springa vilt med polarna. Skaderisk nästan noll i lössnö.
EllaBella eller BBB BlackBrainBeauty sov också gott. Det tar på krafterna att hänga med ungdomarna och leka i lössnö.



Rapport´s Carlsån på besök.

Idag fick Lycka besök av sin far Carlsån som nyss fyllt 10 år. Långpromenad i det härliga vädret stod på tapeten.

Den dottern kan inte Carlsån neka till........... :)

km


Ut med det gamla och in med det nya......

Då var det dags att summera 2009 och fundera över ens målsättningar för 2010.

2009 var ett händelserikt år, full rulle från början till slut. Försöker mig på en kort resume över vad som hände.
I januari inledde vi hundåret med My Dog utställning i Göteborg med Sally The Whippet Dog. Det gick fint men fick brådskande kasta mig ut från Scandinavium då P kullen var på G. KP ringde och ylade. Nu kommer dom! Full fart hem och 3 st små söta P valpar såg dagens ljus. Pila P-Loke och Porsche förgyllde vår januari månad med sin födelse.

I februari var vi och Ltestade ett knippe hundar, närmare bestämt Orry, Häxa och Hast. Intressant att få ta del av fler testresultat än Mh och Korningar. Det känns viktigt att verkligen kartlägga de dur man föder upp så vi kan fortsätta med vårt tänk i avelsarbetet.
I mars var jag mest på möten hela tiden. AK möten, årsmöten i Schäferhundsklubben, styrelsemöten, arbetsmöten, delägarmöten och mycket mer.  Tänk vad många timmar man lägger ned på sådant......

I slutet av mars så gjorde M kullen sitt MH. duktiga hundar med förare var de. Fina egenskaper som förarna kan ha användning av i brukssammanhang. I slutet av mars parade vi Elektra med Kustmarkens Ådi också. Planerna var att själv behålla en liten tik som framtida tävlingshund.

I april hade vi en lydnadshelg i Mellerud. Skoj var det att få starta upp våren med att träffas och träna, vi han med att äta lite god mat också. Helgen var välbesökt av flitiga hundförare.
Var ute och tävlade med Debban också, som efter 8 års finfint spårande blev tvär och oresonlig i spåret och inte alls ville som sin matte. Detta skulle dessvärre hänga i under en lång tid framöver och till slut fick KP rycka in och biståndsspåra med den lilla istadiga hunden, vips så fungerade det igen.


I maj föddes Q kullen. 9 st valpar såg dagen ljus i Bönabo. Ella är ju en rutinerad mor och allt gick som på räls, lite trassel blev det de närmaste dagarna då mjölkproduktionen inte ville komma igång. Men med biståndsarbete från uppfödarna så gick allt vägen. Men ibland så stannar manupp och reflekterar över hur fort det kan gå åt he....vete för de små.

I juni  hade vi The Cennel Camp med Oscarsutdelningen. Kul! Till 2010 får vi förlänga kennellägret så vi hinner med.

I juli ägande vi oss mest åt Q valparna som var ett piggt gäng och krävde en hel del tid och logistik för att få vardagen att gå ihop. de levererades efter Schäfer SM et i Skillingaryd, som jag och Debban bröt. Fortfarande krångel i spåret och en hund som troligen inte mådde riktigt bra heller. Nåja, vad är väl en tävling, huvudsaken är att Debban piggade på sig och att spårtrasslet så småningom löste sig.

I augusti var vi och hejjade på Rosmarie/Extra och Christer/Dundra som deltog på Bruks SM i falkenberg. Extra i spåret och Dundra i söket. Bra jobbat av dessa ekipage!! De genomförde sina SM med den äran.

I samband med SM:et så parade vi Filippa också. Dags för nästa kull. R kullen svängdes ihop och den som fick äran att bli far till dessa var Flindt´s Dacke.

I september så flängde jag fram och tillbaks till Stockholm mest.  Möten möten möten och ännu fler möten. Vi hade också spårseminarium med Spårdoktorn Lars-Ivar Johnsson. Det spårades friskt runt Uddevalla och många goda tips utdelades. Vi gjorde MH med N kullen också. Även dessa skötte sig fint i banan.

I oktober slog frihetens timme för mig! Äntligen blev jag av med min gamla arbetsplats. En massa trassel runt en aktieöverföring gjorde att jag aldrig mer kommer att sätta min fot mer på det stället!. Lärde mig också att människor i ens närhet inte alltid är de man tror. Etik och moral förekommer inte hos alla människor inte heller civilkurage.  
 

Frihet!!


I oktober var jag på Royal Canins Breeding Convention i Frankrike. Så otroligt bra arrangemang. Intressanta föreläsningar om reproduktion och annat som hör uppfödningen till.
Vi hann också med att  Ltesta ett gäng med hundar. Klippa, Ipse, Lego och Lotus genom gick skärslelden och skötte sig fint i banan.

Under oktober föddes också vår R kull.  7 st ljuvliga så R valpar som snart skulle förvandlas till små R monster.
Vi hann också med att ha en uppletande helg i Mellerud med Maria Hagström. Jättekul och intressant. Stor kunskap besitter Maria och hon delar generöst med sig av sin erfarenhet. Ett gäng hundar var ute på korningsbanan också. Hast gick som en torped och skramlade ihop 577 p. Fantastiskt resultat. De övriga var riktigt konstruerade också i sina beteenden.

I november så var det återigen dax för möten möten möten möten och ännu mer möten. Planer smiddes inför framtiden. Jag piggade upp mig att köpa in en ny hund. Marhöjs Cri  som vi hoppas och tror att vi kommer att ha användning av i vårt framtida avelsarbete. Mer info om Cri kommer.....
I november var jag och Anna Blomson och hälsade på Wärmlandsklanen en helg för träning. Kul att åka ut i landet och få träna ihop med alla trevliga människor.
I november hade vi ett seminarium och tävlingsspykologi och vägen till framgångsrik träning med Maria Hagström. Fullsatt var det i lokalen och erhört intressant!

I december fick vi en Surprice kull. Ella och Hast nedkom med 4 st fullständigt ljuvliga små varelser. En väldigt speciell kull för mig. För första gången så används egna djur till en kull. Tror att dessa små S varelser kommer att bli Superduper bra!
I december var det startdax för mitt nya företag. Hundkonsult i Väst. Dax att göra det jag gjort under så många år för andras räkning i egen regi. Spännande. Ett visst samröre kommer också att finnas med VeterinärVärkstan :)
Det finns underbara människor och så finns det de som är ännu underbarare! Bakom VeterinärVärkstan finns en sådan som berikar mitt liv och ger mig energi! I samband med premiären av detta ställe så får ni veta mer:)


Under hela året har det tävlats friskt bland rapportarna. Många hundar är på väg upp i klasserna. Uppflyttningarna stod som spön i backen under året. Certen seglade också in. Förutom att Dundra och Extra plockar sina cert så fick Exi ihop sina 3 st i spårhundsgruppen också. Lycca seglade upp till eliten och fick sitt första cert också. Hur många uppflyttningar det blev under året har jag ingen aning om. Men många är det. Vilket underbart arbete ni valpköpare lägger ned på era hundar!

Jag har säkert glömt någon prestation och någon händelse, mitt minne sviker mig ibland:)

Vad har vi för planer inför 2010 då.....

Först och främst skall jag träna på med Qlura den vilda schäfern:) Blir nog bra så småningom. Superkul hund att arbeta med om hon bara kunde ge sjutton i att tugga i sig mitt hem :(

i januari genomför vi ett semianrium om fysisk träning och underhåll av arbetande hundar. Kjerstin Pettersson sjukgymnast från SLU kommer och pratar fysisk träning! Missa inte detta. Det blir också föreläsning om utfodring av arbetande hundar.

Det årliga kennellägret går av stapeln i maj. Flertalet hundar skall ut på MH och röntgas under året. Korning för K och L kullen står också på schemat i början av året. mer info kommer.

Vi planerar lite nya kullar också. Lycka kalkylerar vi skall bli mor under våren. Fler tikar är på G också.....mer info kommer!

Arbetsmässigt så skall jag ut och föreläsa, hålla kurser, föredrag och lite annat. Superkul. När jag får en stund över så spacklas det och målas det  inne på VeterinärVärkstan. Kul skall det bli. För att inte röjja företagshemligheter så får ni vara nyfikna en liten stund till.

Känner jag mig själv rätt så kommer det att bli flertalet träningshelger under året. Just nu håller jag på att planera in att besöka Stockholmgänget för träning.

Jag tror att 2010 kommer att bli ett superbra år. Det skall bli otroligt intressant att följa alla duktiga ekipage på tävlingsbanorna under året.  Viktigast av allt är att runt om kring mig så har jag massor av riktigt goda och ärliga vänner, tack för att ni finns!!

.....over and out......
KM


Året som gick.....

Vid den här tidpunkten på året är det dags för en liten resume över det som varit och lite förhoppningar om vad som skall komma....
Vi börjar från början:
I januari inledde vi året med att leverera Exi valpar, dvs vår M kull. Vintervalpar är alltid lite kämpigt. De kan inte vara ute på samma sätt och kräver därför extra sysselsättning av oss människor. Det går alltid åt mycket tid när man har en valpkull, man skall förutom allt underhållsarbete hinna med att leka, miljöträna, träffa andra hundar och människor, åka bil och göra utflykter. Hur som helst så åkte M kullen iväg till sina nya människor.
Vi hann med ett symposium i januari också. Fysisk träning och utveckling av unga hundar stod på agendan. Vi hyrde hela föreläsningssalen på Blå Stjärnans Djursjukhus och fyllde den till sisa plats! Vi var nog ca 70 personer som var på plats och lyssnade! Kerstin Pettersson , sjukgymnast från SLU var dagens huvudattraktion, men även Hill´s hade en mycket duktig föreläsare på plats. Boeringer Ingelheim föreläste också om kosttillskott.  Det lottades ut mängder med fodersäckar och arrangemanget var mycket lyckat! Det kommer en fortsättning......

Kort därpå fick min älsklingshund Alison avsluta sina dagar. Ålderdomen tog ut sin rätt och livet blev plötsligt väldigt dystert.......
Alison var en enastående hund som jag har haft oerhört roligt  ihop med. Hon kommer alltid att finnas i ett ljust minne hos mig.
Under januari hann vi också med att åka norrut för att tillverka vår N kull. Dagarna kombinerades med skidåkning och valptillverkning.

Februari var det "lungt" i Bönabo....ja något så när i alla fall.  Kira kom iretur från Norge då hon började uppvisa lite väl mycket försvarsegenskaper. Hos oss anpassade hon sig snabbt och visade vara sig vara en mycket rejäl hund som  vi ansåg var ytterst lämpad att testas mot tjänstehundsbruk.

I mars slutade jag på mitt gamla arbete. Stora planer hade gjorts under en längre tid. Det var dags att stå på egna ben. Sagt och gjort i hop med 2 kollegor satsade vi vårt liv :) vår ekonomi och lite till och startade eget. Drygt 400 kvadratmeter införskaffades med bästa tänkbara läge i kommunen, och så öppnade vi vår egen djurklinik. Ale Veterinären. Friskt vågat, men varför skall man sitta på ålderdomshemmet och ångra att man aldrig vågade.....
Året har så klart inneburit mycket arbete, men verksamheten snurrar på och vi ser ljust på framtiden.
I mars hann Lycka med att valpa också. 9 st små illbattingar tittade ut för att förgylla den här välden:)

Iapril så hade vi premiär på vår nya klinik, så den månaden arbetade jag dygnet runt medans Tomas tog hand om våra gulliga, men ganska jobbiga N valpar. I april flyttade Kira ut också. En polishundsförare från Göteborg var här och hämtade Kira för provperiod.

I maj gjorde delar av K kullen sitt MH, och se vilka  duktiga hundar de var. Här finns det en del att jobba med minsann....
Delar av F kullen var ute och gjorde den nya MT. Inför den nya mentaltesten har jag många funderingar, men de tänker jag inte ta här.....

I juni hade vi vårt kennelläger. Superskoj! Det tränades flitigt i Borås skogarna och i vanlig ordning hade vi vår kennelfest som Görre alltid förgyller med ett bildspel över året som varit. Vi hoppas att den traditionen håller i sig!
N valparna flyttade ut och vi slog kennelrekord i hur snabbt man kan få en valp i retur. 1 vecka sen kom en tilbaks. Dock bara för ett kort tag innan vi hittade det perfekta hemmet till honom. Vi håller tummarna att det går hela vägen så Nero får bli tjänstehund.
Under juni månad tränade vi kennelfolk som galningar med våra hundar. Schäfer SM var i sikte och vi låg lite efter i agendan....men skam den som ger sig. Sommarkvällar är ljusa länge....

I juli var det tävlingsdax. Schäfer SM i Skillingaryd stod på tapeten. Debranzebran och Lycka var på klorna och vi gick in för vår uppgift. Nu hör det ju liksom till att allt händer på mästerskap och så även denna gången. Debban markerade en apport som jag inte lyckades finna, hon  hade nämligen lagt sig på den och pressat ned den i leran. Kan man inte hitta apporten så får man inte tillgodoräkna sig den heller....surt var det. Många fina poäng år skogen.
Sedan krutröken skingrats över Skillingaryd slutade jag och Debban på en andra plats, och Tomas och Lycka på fjärde plats. Med mig hem hade jag också en halt hund efter en riktigt olycklig vurpa över hindret.
Nåja, ingen skugga skall falla över min hund, då det faktiskt var jag som missade apporten och inte hon.

I augusti var vi på bettet igen och gjorde MH för vår L kull och resterande delar av K kullen. Vi säger bara så här....
Vi när mycket nöjda!
Vi satsade också på att tillverka en ny L kull. Dikko kom ned på västkustsemester och tycke uppstod mellan Dikko och Debra. Favorit i repris sa de och sen var vi på banan igen.
I augusti fick dessvärre Miller avsluta sina dagar också. Ett tråkigt besked, men han råkade ut för en olyckshändelse som liten och sviterna efter denna olycka gick inte att reparera.
Dundra deltog på bruks SM i sök, men gick ut och gjorde sin livs första blindmarkering. Typiskt att allt skall ske på mästerskap!

I september så började vår lands turne. Vi bestämde att åka ut till våra valpköpare så mot Stockholm styrdes kosan. Ett stort gäng med valpköpare var på plats och vi tränade flitigt över en helg. Otrolligt kul är det att träna ihop med våra fantastiska valpköpare!

I början av oktober hade vi M och N kulls träff. Träning och antilopande stod på agendan. Vi hann också med att äta gott och umgås.
Helgen därpå åkte vi till vår klan i Skaraborgsdistriktet. Träning igen med mera superentusiastiska valpköpare.
Med hem på den biljetten så återlämnades en till av Lyckas valpar. Det blev betydligt mer hund än beräknat och byte av hem blev nödvändigt.
Han stannade dock inte länge i Bönabo utan fick flytta norrut till David som hade blivit av med Miller.
I oktober föddes också vår O kull. De blev 5 st.

I november så tillverkade vi vår kommande P kull. En polisiär tjänstehund från Göteborg fick den äran att bli far till Dundras andra kull. Vår P kull kommer att vara mycket närbesläktad med vår E kull.  Vad månde bliva.......?

I december har vi haft det förhållandevis lungt. Pysslat om våra vilda O valpar. De flesta har hunnit med och flytta hemifrån. Lille Opus är kvar än,men inte många dagar till.........

Förutom allt detta så har jag naturligtvis haft en mängd andra projekt också. Mitt arbete som hälsoansvarig för Svenska Schäferhundklubben har inneburit en del arbete. Funderande och klurande hit och dit. Vi ordnade "Forskar Dagar" på Ale Veterinären där syftet var att samla in blod till forskarna när det gäller att kartlägga ärtliga sjukdomar hos schäfer. Fler rasklubbar hängde på och vi tappade hundar på blod en hel helg. Fån tidig morgon till sena natten. Vilket engagemang hos hundägarna det var!
Har också knåpat på med HD utvärderingen för SKK:s räkning. Fick i uppdrag att urvärdera hela hälsoprogrammet för HD hos schäfer. Nu har jag snart hållit på i två år och arbetet närmar sig slutet. Mycket intressant har det varit och arbetet kommer snart att publiceras.
När jag har haft en stund över så har jag ägnat mig åt Avelskommiten inom SKK, där jag också sitter. Många intressanta möten har det blivit. Jag lär mig massor om avel och blir förhoppningsvis så småningom lika klok som de övriga som sitter i AK.

Vi har hunnit med att röntga 3 kullar under året som gått. K L och M kullen har varit på HD och ED röntgen runt om i landet. I skrivande stund så väntar vi på det sista resultatet, men vi vågar oss nog på att göra bokslut ändå.
Det har gått fantasktisk bra. Åratal av arbete börjar bära frukt. Vi har startat vår uppfödning med ledstarka hundar. Vår Beriva som under det gångna året lämnade oss pga ålderdom var linjeavlad på Odin. För de oinsatta så innebär det extremt ledstarkt. Riva själv hade tillägget excellent på sina höfter. Vi har sedan parat henne med ledstarka hanhundar.  Vi har i generationer försökt stärka upp ledsidan ytterligare och det ger resultat. Årets röntgenskörd innebär att 21 hundar har blivit röntgade. Därav har 1 fått C resten är fria med övervägande A!! På armbågssidan är alla fria. En är oröntgad fram pga av sin skada .
Behöver vi säga att vi är nöjda med utfallet? Vi kommer dock inte att slå oss till ro med detta, utan fortsätta på inslagen väg. Natuligtvis så försöker vi leva upp till vårat motto:

HÄLSA MENTALITET SUNDHET OCH FUNKTION.
Varje bit är enormt viktig för slutresultatet.

Under året så har tävlingsresultaten rasat in! Jeeeeesus vad duktiga ni har varit! En mängd uppflyttningar, cert ,godkända RPS Ltester mm. Vi har också 2 ekipage klara för bruks SM 2009! Christer och Dundra i söket och Ros- Marie och Extra i spåret.

Vi ser med tillförsikt fram emot de kommande åren. Många hundar är på väg upp i klasserna och det vi ser gör oss mycket nöjda. Vi är stolta över de arbete i lägger på era hundar. Vi ser också att potentialen i våra uppfödda hundar är stor. Våra valpköpares kunskaper och dressyrskicklighet är enastående, så vi ser ljust på framtiden!

I min årskavalkad så hoppas jag att jag inte glömt någon viktig händelse, inte lätt att komma ihåg allt. När jag ser tillbaka så  känner jag mig lite trött och sliten. Hur i hela friden orkade vi?? Nästa år skall struktureras upp bättre. Nu har jag varit ledig några dagar och det innebär  som vanligt att jag smider nya planer.......fortsättning följer!

Om någon har orkat läsa så här långt så vill vi önska er alla
Ett riktigt gott nytt år!!

För det tänker vi ha.

KM och KP

Kennel Rapport´s proudly presents.........






Victoria Stenholm och Alindra! Dessa två damer bor i Askersund och är numera upptagna i "rapportarklanen".

Alindra eller Indra som hon kallas, är vårt nyförvärv som vi hoppas mycket på inför framtiden. Indra har en mor som heter
Kustmarkens Qba och en far som heter Molars Dikko, som vi på Kennel Rapport´s är mycket förtjusta i;). Qba är en mycket tevlig tik med våldsamma föremålsbitar och arbetsvilja och vi tror att kombinationen kan bli mycket bra.

Tanken med Indra är att vi skall kunna använda vårt eget material på hanhundssidan, där det finns flertalet godbitar som vi är mycket förtjusta i. Vi är övertygade om att Victoria kommer att förvalta Indra väl och vi är stolta över att ha dig i vårt gäng!

Välkomna båda två!

KM och KP

Uppdatering om läget

image322

Mycket har hänt i Bönabo sen sist. Valparna har växt med en ryslig fart. Att hinna med att uppdatera har kännts som en utopi. Nu har vi ialla fall levererat samtliga M hundar. Valpköpar kavalkad kommer längre fram. Allihopa har hamnat hos mycket bra hem. Kunniga, intresserade människor som länge har väntat på sina valpar. Tack för att ni väntade.

Vi har oxå hunnit med att ha vårt symposium om växande hundar. Som uppfödare vill vi försöka ge våra valpköpare en så mångfacetterad bild av hundägandet som möjligt. Hundägande handlar inte bara om träning och resultat, utan även om hur vi bygger upp vår hund både nutrionellt och fysiskt, så att de står rustade inför kommande arbetsuppgifter i livet.

Vi upplever att dagen har varit mycket uppskattad. Ett stort tack till Kjerstin Pettersson SLU, Annica Westlund leg vet , Janet Brandin VNC Hill´s samt Lolita från Boeringer Ingerlheim. Vi är mycket tacksamma för att vi fått ta del av er stora kompetens!!

Nu ser vi med tillförsikt fram emot N kullen. Tiden till återhämtning för oss blir kort. Men det har mindre betydelse. Det viktiga är att våra valpar har goda hem att se fram emot redan innan de är tillverkade! Imorgon söndag åker vi norrut för att låta Lycka stifta bekantskap med Dikko! Vi tror att dessa valpar kommer att bringa sina nya ägre mycket glädje under lång tid framöver!

Återkommer med rapporter från norr..........

Håll tummarna out there.

KM

Vad händer????

Just nu är vi synnerligen sysselsatta med både valpar, garagebyggande och trädgårdsarbete...enligt mig alldeles för lite av det sistnämda! Det är här bland rosor, aklejor, malvor och annat vackert jag hämtar kraft och ork att fortsätta framåt. Att planera och filosofera under ett blommande körsbärsträd är som balsam för själen:)

Som balsam för själen är också att tävlingssäsongen startat upp igen för rapportarna..och vilken säsong! Under den här perioden är det lätt att vara uppfödare! Underbara resultat strömmar in.  "Gamla" stjärnor levererar in superresultat och unga hundar slår också till och visar var skåpet skall stå. Minsann har vi inte fått en SLCH till  i vår också!
Vi vill än en gång tacka alla er valpköpare för det otroliga arbete ni lägger ned!! Utan er vore vi inget!
Eftersom vi inte hunnit med att ta nya bilder på de små underbara L valparna, så kommer här lite kort info om hur de utvecklas. När de nu passerat 4 veckors ålder har de börjat att intressera sig för föremål och allt vad man kan företa sig med sådana, och jag kan bara meddela att av det jag ser så är jag mer än nöjd! De börjar också att komma ur rädsleperioden som infinner sig vid den här tidsperioden. Vi jobbar hårt med socialiseringsbiten och traktens barn har fått dra sitt strå till stacken.  Allt går enligt planerna och nedan följer ett utdrag ur en artikel som jag skrivit om valputveckling.


"Socialiseringsperioden.
Under den här viktiga perioden i livet lär sig valpen att känna igen sina artfränder och andra sociala varelser. Det är den bästa perioden i livet att få hunden att acceptera alla olika typer av människor och alla tänkbara djur som livskamrater och att lära sig att samverka med dem. De sociala erfarenheter en valp gör under den här perioden har den nytta av under återstoden av livet.  Förmågan till associativ inlärning, dvs kunna koppla ihop en retning med en viss reaktion är en förutsättning för att hundspråket skall kunna utvecklas.

Under 5:e veckan börjar valpens rädslor att visa sig på allvar. Både mot folk men även mot främmande ljud och händelser. Rädsla hos små valpar är ändamålsenlig, den syftar till att motverka nyfikenheten som blir allt större. En valp i det vilda börjar i allt större grad att söka sig längre ut i från lyan, det är då ett absolut villkor för överlevnad att kunna bli rädd och snabbt söka sig tillbaks till säker mark.  Två motivationssystem är alltså inblandade: nyfikenheten att närma sig det okända för att utveckla en relation samt rädslan och viljan att fly.
 Valparna leker mycket med varandra och med modern under den här perioden. Under leken lär de sig det sociala språket och även hur hårt man kan bita i en artfrände. En hunds bitspärrar är något som man tror utvecklas framför allt i leken med kullsyskonen.  Under socialiseringsperioden är det av största vikt att uppfödaren sysselsätter sig dagligen med valparna en och en. Att lära sig att samverka med människan är en av de viktigaste lärdomarna. Att det tar mycket tid att föda upp en kull med valpar, det vet alla som provat på.  Mycket tid får läggas på att umgås med valparna, hantera dem och gå på små korta utflykter för att upptäcka omvärlden.Att träffa andra hundar av olika raser och åldrar är något som är lärorikt för den lilla valpen. Att kunna förstå och läsa olika rasers språk är en viktig erfarenhet. Naturligtvis får man som uppfödare ha god kontroll på vilka hundar man presenterar sina valpar för. Alla vuxna hundar kan inte umgås på ett bra sätt med valpar, men har man tillgång till någon som kan så är det en ovärdelig hjälp för uppfödaren. Det är också viktigt att erbjuda valparna en variationsrik miljö. Personligen så bygger vi ?aktivitetshägn? till våra valpar, där de får vistas dagligen. Hägnet kan bestå av en hundgård, ett rum i huset eller i vissa fall större inhägnat område. Allt beroende på vilken årstid man har valpkullen. Där kan vi lägga in trästockar, rör som valparna kan gå igenom, lådor och annat som de kan klättra och klänga på. Det är viktigt för motoriken, balansen och för nyfikenheten att ställas inför nya utmaningar. Valparna stärks också i sin självkänsla när de klarat av något som inledningsvis verkat omöjligt....

Som uppfödare får man försöka att ge de små en så god start i livet som det bara är möjligt. Att ge dem en stabil och trygg grund med de bästa genetiska förutsättningar att påbörja sitt liv med.  Så att den nya valpägaren kan fortsätta att uveckla valpens inneboende beteenderepertoar.  Det borgar för ett livslångt lyckligt liv för den lilla hundvalpen ihop med sin nya människa.
Vi gör vårt bästa som uppfödare, både när vi planerar vår valpkull men även under valpens första 8 veckor och hoppas att våra valpköpare både nuvarande och blivande är nöjda och och vi vet vilket engagemang ni lägger ned på era hundar.

 

Om man som uppfödare inte prioriterar bort någon av brukshundsavelns viktigaste hörnstenar hälsa, mentalitet och funktion, finns det nog mycket goda möjligheter att få känna sig extra stolt när ens uppfödda hundar visar sina framtassar i det arbete som de är framavlade för!"

 

 

 

 

Monica Henriksson

Kennel Rapport´s

                                    

Valparnas utveckling

Idag tänkte jag berätta lite om vad som händer med valparna efter deras födsel. Vi har ju under antalet dräktigheter gått igenom vad som sker under dräktigheten. Vi ägnar oss idag under de 4 första veckorna i valpens liv för att lite längre fram berätta om veckorna 5-8. Texten är tagen ur en artikel som jag skrivit på beställning av en brukshundsklubb.

Man tror idag att redan perioden under fosterstadiet kan komma att  påverka vissa faktorer hos den vuxna hunden. Hög stress hos tiken under dräktigheten kan påverka fostret negativt. Man tror att om tiken utsätts för hög stress under dräktigheten skulle valparna kunna få svårare att koncentrera sig, bli emotionellt känsligare och ha svårare att knyta sociala band. En god tumregel är därför att låta tiken leva som vanligt, låta henne utföra de uppgifter hon är van att göra då även understimulering kan skapa stress.  Naturligtvis i relation till hennes växande mage.Man har även kunnat se att det som tiken äter under dräktigheten har avkommorna ökad prevalens för under sin livstid. När de små liven väl och vackert kommit till världen så sker utvecklingen i en rasande hastighet.Valpens start i livet indelas i tre faser:*den nyfödda fasen, 0-13 dagar*övergångsfasen, 13-20 dagar*socialiseringsfasen, 3-12 veckor.

Den första periden i livet är valparna både blinda och döva, de kravlar runt i valplådan och har två stora intressen i livet: äta och sova.  Valpen har inledningsvis bättre förmåga att styra frambenen än bakbenen, ett måste då den använder sina framtassar för att ?mjölktrampa? , trampet har som uppgift att stimulera mjölkproduktionen. Med frambenen kan de små även dra sig aktivt framåt för att söka föda och värme hos tiken.

Luktsinnet fungerar inte särskilt väl hos den nyfödda valpen, delar av smaksinnet fungerar däremot alldeles utmärkt. Valparna kan också känna av värme och kyla. Den kan däremot inte reglera kroppstemperaturen på annat sätt än att kravla runt och försöka hitta svalare/varmare plats.Valparna kan känna av beröring ffa i huvudregionen och på framtassarna, detta underlättar naturligtvis i letandet efter mat hos tiken.

Bland det första som händer i övergångsfasen är att ögonen öppnas och det inleder en dramatiskt förändring i valpens liv. Förmågan att ta sig fram och kunna reagera på intryck från omvärlden ökar.Kravlandet utvecklas också till att rörelserna finslipas. En tydlig detalj på den kraftigt förbättrade kroppskontrollen är att valpen börjar vifta på svansen.Valparna reagerar också allt mer på kullsyskonen, de morrar och börjar att bråka med varandra.Studier utförda av Scott och Fuller visar att valpar i den här åldern kan associera en tidigare neutral retning med ett obehag. I den här åldern kan valparna också börja visa de första tecknen på rädsla.
Under den här viktiga perioden i livet lär sig valpen att känna igen sina artfränder och andra sociala varelser. Det är den bästa perioden i livet att få hunden att acceptera alla olika typer av människor och alla tänkbara djur som livskamrater och att lära sig att samverka med dem. De sociala erfarenheter en valp gör under den här perioden har den nytta av under återstoden av livet.  Förmågan till associativ inlärning, dvs kunna koppla ihop en retning med en viss reaktion är en förutsättning för att hundspråket skall kunna utvecklas.
 ...over and out...
KM