U kullen har flyttat och V kullen är på G!!



Lilla Underbara Underverket Unni har flyttat hemifrån.
Unni är som bekant ensammen i sin kull, men det vilar inga ledsamheter över hennes uppväxt. Unnis mamma har ersatt eventuella kullsyskon med den äran. Sällan har en tik engagerat sig så i sin avkomma. Där ligger till och med mormor Debra i lä, och hon brukar vara snabb att låna andras valpar och leka med!

Unni har flyttat till Lena Holm utanför Kumla. Lena har tävlat en hel del, nu senast med en hanhund från Lindholmen.
Vi vill önska Lena lycca till med Unni och välkommen till rapportarklanen.

V kullen är som ni har förstått tillverkad. Det tog på krafterna så någon uppdatering har krafterna inte räckt till för.
Sällan har jag frusit och blivit så genomkall som när V kullen skulle tillverkas i Värsta Vidrigaste Vädret. Väglaget var inte att leka med heller. Blankis eller rytande snöstorm, men vad hindrar KM på parningsturne. Tur i alla fall att Myras kavalier Kustmarkens Jexon inte bor långt bort.

Kombinationen Myra/Jexon har vi förhoppningar på;) Jexon är halvbror till vår Hast, vad vi erfar från vår S kull som Hast är far till så ser vi gärna ett sånt gäng i V kullen.

Myra är nu 3 veckor gången och enligt hennes människorhar hungern ökat! Bra tycker vi, för det brukar vara första tecknet på att nåt är på G.
Förhoppningsvis blir det Ultraljud nästa vecka........................
.............over and out....................

KM

Underbara Unni är nu 3 veckor!

Tiden går fort. Lilla Unni som växer och frodas :) är idag 3 veckor gammal. Vid den perioden sätter utvecklingen en våldsam fart. Socialiseringen och utvecklingen går med en rasande fart.
Från 5 veckor brukar jag systematiskt börja titta på egenskaperna hos valparna. Noggranna protokoll förs för att i möjligaste mån kunna kartlägga varje valps för och nackdelar.
Lilla Unni som inte har några syskon kommer att få surrogatsyskon. Att träffa andra hundar, utanför hemmets egna är värdefullt för den sociala utvecklingen. Snart skall kennelmor åka och hälsa på och inspektera det Underbara Underverket!


Så här i juletider är det bråda dagar. Fixa och dona och inte att förglömma så kör vi drag med hundarna varje dag.Fullständigt underbart. En spark beställdes, nomeselar och linor arrangerades och sen bar det av. På snöiga vintervägar genom skogen. Strålande solsken och gnistrande snö.Vilken underbar vinter vi fått!

Nu till nästa stora händelse hos oss i Bönabo.
För en tid sedan gick vår katt Mirr-Jam ur tiden. Mirr-Jam var en fantastisk rått/musjägare som vi räddade från dödens väntrum när hon var 6 månader gammal.
Hon har tappert hängt med i flyttar och regerat bland valpkullar. Mirr-Jam var kennel Rapport´s okrönta drottning. Även den del besökare fick bekänna färg när Mirr-Jam var på bettet. Hon kunde med en otäck precision komma underfund med vilka människor som inte gillade katter eller rent av var rädda för katt.
Kan väl säga att hon inte bättrade på deras inställning;)

Mirr-Jam gick som sagt ur tiden 14,5 år gammal av sjukdomsskäl. Djupt sörjd och saknad. Kommer till våren att begravas ihop med våra övriga trotjänare under vår vackra ek, där vitsippor och liljekonvalj blommar på våren.

Saknaden har varit stor, så när värsta chocken lagt sig så började operation leta katt. Två alternativ fanns, eller det blir nog rent av 2 katter i huset....
En birma. Har alltid velat ha en vacker blåögd birma. Kommer nog en snart hoppas kennelmor.

Sen behöver vi en råttjägare, en  stark och  sporty katt som upprätthåller ordningen bland gårdens möss och gnagare.Såg till min förskräckelse en skogsmus kila över snön igår. Hade aaaaldrig hänt om Mirr-Jam varit i livet.

Idag flyttar hon in. Vår nya alldeles underbara katt. Vacker som en dag, nyvässade klor och självkänsla i blicken.




Är det någon som tycker att vår nya katt påminner om andra djur i familjen. En Debbanfärgad katt har stått högt på önskelistan. Svart smoke heter färgen på kattspråk och är uppernbarligen en färg som kennelmor älskar.
Tack Anita för att vi i vår familj får överta denna alldeles undebara varelse.

Just nu haglar namnförslagen från barnen. Katt-La, Katt-Ja, Aska ( pga färgen) vi får se vd det blir i slutänden för namn.
Välkommen till Bönabo!

För övrigt vill vi och alla djuren önska er en riktigt God Jul. Nyåret inleder vi med den sedvanliga årskrönikan över det gångna året. En krönika som handlar om viktiga händelser i vår kennelverksamhet under 2009. Mycket har hänt och mer kommer att hända.

Att blogga om sin upfödarverksamhet är ett sätt för oss at minnas, intrycken är många gånger starka när när man går tillbaks och läser om kullars tillkomst och födelse och andra händelser i vårt hundliv. Återkommer till nyåret med årskrönikan.

......over and out......

KM

Resume U kullen

 Så var det dax att uppdatera vad som egentligen hände med vår u kull.

Då första röntgenbilden hade sina brister så togs en ny bild samt ultraljud på Lycca. Bilden talade sitt t ydliga språk......1 valp!!
När man vet hur många människor det är som blir besvikna runt om i landet är det lite svårt att glädja sig. Men sånt är en uppfödares liv. Ibland får man jätemånga och ibland får man ingenting och ibland får man en enda unik valp.

Lycca ultraljudades när hon var drygt 3 veckor gången i  sin dräktighet. Då fanns det fler valpar än vad slutresultatet blev. Det är inte helt ovanligt att hundar resorberar hela eller delar av en kull. Det betyder inte heller att tiken eller valparna har lidit av någon fasansfull farsot.  Utan så fungerar naturen bara.

Hur som helst så drog det ihop sig för valpning för Lycca. Att valpa en valp kan vara besvärligare än att valpa en hel kull. Då det är valparna som sänder signaler att valpningen skall starta så kan igångsättningen bli lite klen med en valp.

Nu är ju Lycca en supertik, så hur svårt kan det vara sa hon och satte igång.
Lycca föll i temp som en sten och sen vände hon uppåt igen. Framm atningsvärkarna satte igång på natten, allt var helt normalt så Km passade på att sova lite skönhetssömn medans Kristina passade på Lycca. Bra upplägg, tyckte jag.....
När värkarbetet startade väckte Kristina mig och så satte vi igång. En liten stund senare föddes lilla Unni, en fullständigt förtjusande liten tecknad tik. 500 g var födelsevikten och hon föddes den 2 december kl 04.30.

Lilla Unni hade ett hem som väntade i samma sekund som hon tog sitt första andetag, djupt efterlängtad var hon kan jag meddela.



Nu smider vi nya planer i Bönabo. Klippa tänker börja löpa vilken dag som helst så hon kommer att paras med en intressant hane.

Lycca parar vi också om, då skörden av valpar belv nog så mager efter henne.

Sist men inte minst så paras Häxa till hösten. Ett gediget tikgäng som kommer att leverera nästa generation rapportare.
Alla 3 är tikar som uppvisar mycket god arbetslust och allihopa är mycket typiska rapportare, med god förighet och kamplust och föremålsintressen som heter duga.

KM


Nyfikna.............??

Det är vi också.
Lycca var på rtg i fredags, bilden sändes till mig per post. Resultatet av den röntgenbilden är att vi fortfarande inte vet hur många valpar Lycca har. Ny bild kommer att tas inom kort så vi återkommer med besked.

......over and out...........

KM

½ tid för Lycca

nu har 1 dräktighetstiden snart passerat. Dvs den första halvan när man inte märker så mycket aav om tiken är dräktig eller inte.

Lycca och Kristina var inne på ultraljud förra veckan och visst fanns det valpar. Ett gäng glada sprattlande U valpar visade upp sig på ultraljuddskärmen och vinkade till åskådarna:)

Lycca har också uppvisat den karaktäristiska dräktighetsflytningen som mest påminner om äggvita. Den kommer sig av att slemmet i livmoderhalsen bllir extra rikligt så inte bakterier och annat otäckt skall kunna tränga in i livmodern och skada valparna.

valparna ja, nu övegår de till att vara foster och inte embryon längre. Tillväxten sätt nu fart med en ohygglig hastighet. Vi är redn på G och håller på att slussa över Lycca på ett närigsriktigt foder för dräktiga tikar. Det är viktigt att se till att tiken får ett balanserat foder då hon i alla lägen er till sina avkommor först, både under dräktigheten och digivningen.
Får hon ett alltför magert foder så blir hon mager och faller ur för mycket. Onödigt då det tar tid att få tikarna iform igen.

Vad som står på tur härnäst är den mycket viktiga avmaskningen och den 19 är det dags för röntgen. Vi vill ju veta hur många valpar vi skall hjälpa till världen. Att veta hur många det är en säkerhetsaspekt för mig som uppfödare. Att kunna ta korrekta beslut beroende hur många valpar man har kvar är viktigt. Vi är också extremt rädda om vår U kull, då många sitter och biter på naglarna och hoppas och längtar efter en Lycca/ Monark valp.

För övrigt så är det full rulle. Arbete på Värkstan, där har vi fullt upp. Jättekul med alla trogna djurägare som följer med oss i våra flytter mellan djurkliniker. Känns fantastiskt.
Kurser och föreläsningar runt om i landet. Superkul. Flertalet kurser för tävlingsintresserade är redan inbokade för nästa år. Jag tycker det är så stimulerande att åka runt och ha helgkurser. Det borde bara finnas fler helger under året. Luuuugn Skåne, jag kommer snart :)
Träning av egna hundar pysslar vi också med. Qlura den fanststiska sköter sig med den äran. Just nu sker det mycket i hennes utveckling och varje träningspass leder framåt i raketfart!
Längtar tills tävlingkalendern kommer. Planerar och ser fram emot våren.

Alla våra valpköpare ligger i  också. Uppflyttningarna står som spön i backen vilket är superskoj.
Planerar korningar och röntgentillfällen på löpande band. Är också sugen på en träningshelg för rapportarna i början av året. Vi får se hur vintern blir vädermässigt först...

..over and out.....

KM

On the road again....

Så var det dags igen.
Lycca började löpa för någon vecka sedan, och nedräkningen inför stundande parning började.
Kristina har örnkoll på Lycca så via telefon bestämde vi oss för när det började dra ihop sig för att ta progesteron prov.
Provet tog och svaret bearbetades i KM:s hårddisk :) datum för parningen bestämdes och bilarna packades. Mycket att stå i när man skall uta och resa med kort varsel. Barnvakt, hundvakt och allt som skall ordnas.

Hur som helst så styrde vi kosan mot Bruksmarkens Monark. På torsdagskvällen kom vi fram och en timme senare åkte vi därifrån med uträttat ärende.

Parning nr 2 slog vi till med på fredagskvällen, och i sena timmen åkte jag hemåt och lämnade Kristina och Lycca kvar på plats för att på lördagen förhoppningsvis få till en sista parning.
De lyckades med den uppgiften och jag som hade ryggskott var glad att jag slapp lördagens övning:) då slog Lycca och Monark till med över en timmes häng......vilket jag var extremt glad att slippa.

Nu håller vi tummar och tår att det har tagit sig!

KM