Inget är som väntans tider...
Man räknar med att frekvensen fosterdöd hos hund är ungefär lika som på människa , ca 30%, dvs ca en tredjedel av alla dräktigheter slutar i att tiken resorberar eller aborterar sina foster. Dör fostren av före ca 45 dygn så sker ingen synlig abort.
Hur som helst så verkar tikarna må bra i sina dräktigheter, dagarna rullar på och tittar man riktigt noga så har i alla fall Debban en lite större mage än vanligt eller rättare sagt, hon är mera jämnrak i buklinjen. Aptiten är fortfarande på topp och som dessert kan hon tänka sig några pinnar eller nåt annat hon hittar på gräsmattan.
Idag kände jag bara lite på valpisarna igen, och visst fanns dom fortfarande där!! Dom har dessutom blivit mycket större. Det är lite märkligt att ju större de blir desto svårare är det att känna dom. Storleken på fostren nu är ca 30 mm. Jag lovar Ingrid, jag skall inte klämma mer.....
För övrigt känns det mycket glädjande som uppfödare det stora intresse som finns för dessa kombinationer. Självklart måste vi ju här passa på att tacka alla våra befintliga valpköpare som i ur och skur tränar på med sina hundar och erbjuder dom ett fantastiskt liv med meningsfullt arbete och god omvårdnad, och flertalet har ju presterat oerhört väl med sina hundar på tävlingsbanorna. Då är det verkligen roligt att vara uppfödare!!!
Bra Monica! Fast det är klart - ibland kan du väl känna lite så att vi vet att de är där och inte drar iväg någonstans...
Du behöver ju inte klämma men du kan väl pussa på dom och så ska man sjunga lite för dom ....det tror jag dom tycker om. Vad sägs om..."Valpen min tycker om att ha skoj" Ja, det kan nog Debban också gilla.
Förstår att du har svårt att låta bli att klämma och känna.... man är ju nyfiken. Men det är väl som alltid, bara vänta och se vad det blir! Det blir säkert många friska, goa och härliga valpisar!
Kanonidé med valpbloggen!
Det är nog första gången som jag har sett en ultraljudsbild på en hemsida.
Lycka till med allt!
Ulrika och Lego
(Lego som konstigt nog fortfarande gillar frökens blåa boll)
Superidé med valpblogg!
Debban verkar ju himla pigg och fin, inga foglossningar och dyligt. A-hindret tog hon ju galant.
Lycka till med allt!
Ulrika och Lego